Lektionsplanering

Utgångspunkt för lektionsplanering

Vad är media?

En person (avsändare) kan nå ut till många andra (mottagare).

Massmedia: en avsändare-många mottagare
(bild med pilar på tavlan).
Lista exempel under bild med pilar på tavlan.
Radio, Tidningar, TV (det ni använde mest för att ta del av nyheter),
webbplatser som
bloggar, poddar, reklampelare.
Sociala medier: Man är både avsändare OCH mottagare,
tvåvägskommunikation. Lista exempel under bild med pilar på tavlan.

Snapchat och musical.ly var populära med eleven både som avsändare och mottagare, youtube var mycket vanligt att titta på, men ingen använde det själv för att lägga ut klipp.
Youtube ansåg ni vara ett bra sätt att nå ut till väldigt många för att det uppfattas vara populärt.

PP -Vad har vi media till?

• Information. 
• Nöje/underhållning. 
• Granska makten.
• Sociala medier: umgås

Vad finns det för fördelar med media i vårt samhälle?

Loggbok: Vad använder du media till?

(Träna sig på att utgå från sig själv och släppa tanken på att det kan vara en rätt/fel -fråga)

Läxa: Hur mycket tid lägger du på media under en dag?

2. Nyheter

Repetera: Vad är media? Vad har vi media till?

Ge exempel på INFORMATION som ges i media. Ni uppgav att ni använde TV mest för att ta del av nyheter och tyckte det var en säker källa, bara föräldrar litade ni på ännu mer. Fundera över det när ni nu får se på detta program.

Visa avsnitt 3 Är det sant?

Skriv på tavlan: Är nyheter på TV (och annan media) alltid sanna? Hur vet man det? Reflektera högt i klassrummet.

ÖVNING

Visa en tänkt linje genom klassrummet där eleverna ska ställa sig.

Vad tas upp i nyheterna? Experten berättar att allt som händer inte får plats i nyheterna. Journalisterna måste VÄLJA vad de ska skriva. De skriver till exempel oftare om det som händer nära.

Märker du att det som händer i Sverige får mer utrymme? Ja eller nej.
Är det bra eller dåligt att nyheterna oftare handlar om det som är nära?

Nyheter ska helst inte vara massa egna tankar, utan helt sanna. Men vad är sant? Journalisterna väljer vilka man ska t.ex. intervjua. Den som blir intervjuad får fram sin åsikt. Är det bra eller dåligt?
Förr var det kungen eller drottningen som bestämde vad som skulle stå i tidningen.Var det bra eller dåligt?
Loggbok: 1, Om du skulle vara nyhetsreporter vad skulle du vilja berätta om? 2. Varför skulle den nyheten vara viktigt och för vem? 3. Varför är det viktigt att det finns nyheter och personer som jobbar med att skriva nyheter?

3. Hur vet du att det är sant?

Grupper om tre.
Dela ut frågekort. Dra ett kort i taget och diskutera i gruppen.
Vad är…
Vad är internet?
Artikel: En text som finns i en tidning. Artiklar kan också läggas ut på nätet.
Att man delar något på nätet, vad betyder det?: när du trycker på dela-knappen eller skickar vidare saker på nätet till någon annan.
Vem lägger ut bilder och filmer som finns på nätet?
Sociala medier, vad kan det vara? : Sajter och appar där man träffar och pratar med andra människor. Till exempel Facebook, Snapchat och Instagram.
Kaos: När det är rörigt och ingen ordning.
Vad kan kaos på sociala medier vara?
Fiske/havsexperter: Någon som kan väldigt mycket om fiskar/havet.
Viralt: Något som många klickat på eller delat på nätet.
Viralgranska: Att kolla upp något som många delar för att se om det stämmer.
Nätsmart: Någon som har lärt sig att tänka efter när den ser saker på nätet.

En person tyckte att det var knäppt att man ville skydda vargar i svenska skogar och jämförde det med att man skulle ha hajar i svenska vatten. Personen skrev en artikel som om det fanns hajar i Sverige och den spreds snabbt.

https://www.youtube.com/watch?v=2pKWUqCwbSU

Samma grupper.

Konversationskort från materialet Lilla viralgranskaren. (Obs, ta bort frågorna som kommer i loggboken)

Visa Bamses tips att tänka på (kopiera till alla):

http://media.metro.se/Metro_posterA3.pdf

Loggbok: 1. Vad kan man göra om man ser något på nätet som inte känns bra? Till exempel artikeln om hajarna. 2. Vilken bild sänder vi ut om oss själva om vi inte är ärliga på nätet?

4. Könsroller

Med könsroller (skriv ordet på tavlan) menar vi bland annat hur män och kvinnor visas i till exempel tidningar, på tv eller på Internet. Hur kan det se ut? Nu ska ni hjälpa mig att berätta vilka förväntningar media skapar på tjejer och killar. Rita två ramar på tavlan -hur “ska” en typiskt tjej/kille vara? Betona att det inte är vad eleverna själva tycker.

-ingen tjej/kille passar helt in i ramen. svårt?
-vad händer när man går utanför? på fel sätt?
-hur kan man straffas?

Lägg till en konstigt attribut i varje ram; kille - långa strumpor över byxorna. tjejer -stor hatt med ett nät som hänger ner. Vem är det som bestämmer?! Ingen ska behöva vara i en ram, man får vara som man vill!

Visa avsnitt 5 Är det sant?

Fyra hörn-övning

Är killar och tjejer på ett annat sätt i verkligheten jämfört med i media?
ja, det spelar ingen roll 2. ja, det är borde vi ändra 3. nej, det stämmer överens. 4. vet ej

Vad passar in på den här reklamen?

den vänder sig till killar 2. den vänder sig till tjejer 3. den vänder sig till alla som vill ha… 4. vet ej.

När man går in i en affär med leksaker eller kläder eller något annat kan det finnas olika avdelningar med saker.

1, Det är typ alltid uppdelat i en avdelning för killar och en annan för tjejer.

2. Det är sällan uppdelat för tjejer och killar, allt passar alla.

3. Det är ofta uppdelat men jag tror de flesta tittar efter saker lika mycket på alla avdelningar.

4. Vet ej.

Ramarna på tavlan talar om hur media får oss att tänka. Om man passar in lite i båda ramarna, hur ska man tänka då?

1. Jag måste ändra mig så att jag blir som media och gamla vanor har tänkt.

2. Jag måste få vara precis som jag vill, men jag får känna mig lite konstig.

3. Jag måste få vara precis som jag vill och alla andra ska strunta i ramarna som inte borde finnas.

4. Vet ej.

Loggbok: Hur tycker du att vi ska göra för att ta bort de här ramarna? Så alla får vara som man vill.

5. Sociala medier

När det gällde var man kan sprida falska nyheter så togs helt andra källor upp; snapchatt, youtube, instagram och facebook. De flesta var osäkra på om de blivit lurade någon gång och hade inte själva lurat någon på sociala medier.

Visa avsnitt 6 Är det sant?

Precis som i alla andra sammanhang får du inte sno andras bilder, inte mobbas och inte säga elaka saker när du träffar andra på nätet. I avsnittet säger de att du inte ska utsättas för något som gör dig ledsen.

Många känner sig lurade av Goziz, som utgett sig för att vara någon helt annan på sin blogg.

Konversationskort 3 st -diskutera i grupp om 4 elever.

Hur skulle ni ha reagerat om en person på nätet visade sig vara någon helt annan i verkligheten?

Finns det något som är bra med att man kan låtsas vara någon annan på nätet?

Om ni skulle skapa en påhittad figur på nätet – hur skulle den vara? Vad skulle ni vilja att din påhittade figur skrev om? Vad skulle syftet med figuren vara?

Förr i tiden använde man t.ex. runstenar för att säga vad man tyckte och tänkte. Varför är det viktigt att alla människor får säga vad de tycker och tänker?

Loggbok: På internet/sociala medier är det lätt för alla att skriva texter och lägga ut bilder och filmer. Vad är bra med det tycker du? Vad är dåligt med det tycker du?

6. Tipslista

Läs igenom det ni har skrivit i era loggböcker.

Vad har vi lärt oss? Gör en gemensam lista på tavlan.

Vi använder media mycket varje dag. Vad ska man tänka på?

Gör en ny lista.

Första passet pratade vi om vad vi använder media till, de i åk 3 kanske håller med ungefär. Hur ska vi göra en tipslista för att den ska hjälpa åk 3 att förhålla sig till media?