Projektplan

Bakgrund och behov

För att skapa en kunskapsbas över hur läget ser ut på Grebo skola när det gäller vårt MIK-arbete har jag först själv reflekterat över hur jag har strukturerat mitt tidigare arbete med detta. Utifrån Unescos ramverk och i synnerhet m.h.a. figur 1 Viktigaste förmågor som moment i medie- och informationskunnighet ger (Wilson, Grizzle, Tuazon, Akyempong, & Cheung 2011, s. 18), förstår jag att jag i huvudsak har arbetat med informationskunnighet i klasserna. Att ställa frågor och fundera över var man kan hitta svar, själva tillgodogörandet av informationen och hur man ska förhålla sig till den samt att sammanställa, sprida och tänka kring det man gjort har stått i fokus när jag arbetat. Detta kan tydligt inrymmas i det som benämns informationskunnighet enligt Unescos ramverk. Därför kände jag att jag i och med detta projekt vill utveckla mitt arbete inom mediekunnighet.

Som nästa steg valde jag att fokusera på en klass där läraren var samarbetsvillig och ville arbeta med “källkritik” under hösten. Detta var en årskurs 4 och jag utformade en enkät för att undersöka hur deras medievanor och förhållningssätt ser ut. Min tanke var att jag på så sätt skulle få syn på vilka forum de känner till och vad de gör i dessa, så att jag kan utgå från deras erfarenheter. För att ha ett hum om vilka svarsalternativ som kan vara lämpliga pratade jag med tre elever från årskursen över, för att se vilka sociala medier de känner till, vilka jag kunde utgå ifrån i enkäten. Enkäten gjordes i Google Formulär och de 11 eleverna i åk 4 fyllde i den på sin dator under en lektion. Sammanställningen visade att Snapchat och musical.ly var populära med eleven både som avsändare och mottagare, youtube var mycket vanligt att titta på, men ingen använde det själv för att lägga ut klipp. De flesta använde sig av tv för att ta del av nyheter och majoriteten kände att de litade på det sätt de fick höra nyheter. Föräldrar uppskattades vara den mest säkra källan, tätt följt av TV och läraren. När det gällde var man kan sprida falska nyheter så togs helt andra källor upp; snapchatt, youtube, instagram och facebook. De flesta var osäkra på om de blivit lurade någon gång och hade inte själva lurat någon på sociala medier. Youtube ansågs vara ett bra sätt att nå ut till väldigt många för att det uppfattas vara populärt. Avslutningsvis var de generellt nöjda med sin mediekonsumtion som de flesta uppskattade till mindre än en timme om dagen. För att se det fullständiga resultatet, se bilaga.

Något kritiskt till undersökning bör man absolut vara, då jag uppfattade vid introduktionen av enkätundersökningen att flera elever inte visste vad begreppet media stod för och att jag borde berättat mer ingående om detta före utförandet.

Jag ville även grunda min projektplan på lärarens uppfattning om hur hon ser på klassens arbete med MIK. Under vårt samtal om detta sa hon att hon i tidigare klasser har arbetat med URskolas programserie Är det sant? (2012) och tänkt att göra detta även med denna klass. Hon uttryckte att hon upplever att klassen helst vill ha uppgifter serverade och veta exakt vad som förväntas av dem, de blir obekväma av att ta egna beslut. När det är helklass-diskussioner i mer analytiskt syfte så väntar de på att lektionen ska starta och på att de ska få en konkret uppgift. Vi utkristalliserade ett behov av att träna dem i reflekterande samtal, som är nära kopplat till MIK.

Mål

För att tydliggöra målen för mitt projekt utgår jag från Christer Wedes föreläsning om aktionsforskning (Wede, 2017). Jag ser ett problem i att eleverna inte verkar ha funderat kring vad media är och att de känner att de kan lita på de nyhetskanaler de använder sig av. Dessutom är det ett problem att de inte är motiverade till reflekterande samtal. Vidare menar Wede att man ska förklara varför det är ett problem och varför man är angelägen om att lösa det. Här menar jag att eleverna blir passiva mottagare av en stark mediekultur som påverkar dem obehindrat. Barn i samma ålder tillbringar mycket tid i digital media, 24 % av 9-12 åringar använder internet mer än 3 timmar per dag (Statens medieråd 2017). I UR:s program Lärlabbet -Digital didaktik (2016) betonas vikten av att det finns tid för reflektion i anslutning av digitala medier och att det är viktigt att eleverna inte sitter själva och jobbar framför datorn utan har möjlighet att kommunicera och reflektera tillsammans . Detta gör mig angelägen och villig att arbeta med målet:

• Ge elever stöd för att lära sig reflektera. 

Utifrån enkätundersökningen kan jag även utläsa ett behov av granska och öppna ögonen för flera sätt att se på media. Dels att arbeta med vad media är och dess funktion, men även värdera dess innehåll och fundera kring vad som går att lita på. Dessa mål passar väl in i Unescos definition av mediekunnighet som tydliggörs i figur 1 (Wilson et al. 2011, s. 18) som jag hänvisade till tidigare. Dessa två förmågor har jag utgått ifrån:

• Förstå mediernas roll och funktion i ett demokratiskt samhälle. 
• Kunna kritiskt värdera medieinnehåll utifrån mediernas funktioner. 

Jag har brutit ner dessa till följande mål för mitt projekt:

• Förstå hur medierna påverkar oss samt vikten av att kunna påverka och sprida information. 
• Förstå vikten av ett källkritiskt förhållningssätt samt fundera kring hur man kan ta reda på om något är sant. 

I läroplanen finns inte begreppet MIK men digitalisering lyfts fram i den nya revideringen. Om detta talar Catharina Bucht i sin föreläsning (2017) och menar att de reviderade punkterna i Lpo 11 fokuserar mycket på det digitala som hjälpmedel, men redan sedan tidigare finns mycket som handlar om att kritiskt granska och förhålla sig till media och information.

Mina valda mål för projektet har en tydlig koppling till kursplanen i samhällskunskap för åk 4-6, där det centrala innehållet ska innehålla “informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier” samt tar upp hur könsroller framställs i media. En annan punkt är “hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt” (s. 201). Att kritiskt värdera information betonas även under rubriken “syfte” i kursplanen för svenska.

Innehåll och genomförande

Läraren har goda erfarenheter av att använda URskolas programserie Är det sant? (2012) och har refererat till dessa program i olika situationer rörande rykten eller påverkan, även senare under skoltiden. Jag skulle i och med detta arbete vilja utveckla innehållet i programmen till något mer än att bara titta och ha en gemensam diskussion, vilket var den tidigare metoden. Med hjälp av programmen ska eleverna introduceras till de ämnen och nya begrepp som ska arbetas med för att uppnå målen. Jag har valt ut tre av de sex avsnitt som finns, som jag tycker passar särskilt bra för att arbeta med projektets mål. Dessa kommer jag vara mer engagerad i, men läraren kommer följa hela serien med klassen.

För att återkoppla till Christer Wedes aktionsforskning (Wede, 2017) får jag nu fundera över hur jag skulle kunna och vilja göra för lösa de problem jag fick syn på i undersökningen med eleverna. Inledningsvis behöver eleverna få koll på relevanta begrepp, så att de har möjlighet att verbalt uttrycka sig reflekterande. Begreppet media ska tydliggöras och elevernas tankar om vad media har för funktion och fördelar bör lyftas som start och utgångspunkt för projektet. Efter att eleverna tittat på ett program av Är det sant? måste de få hjälp att få till stånd ett reflekterande samtal. En grundförutsättning är att ge eleverna tid till detta. Jag kommer vara tvungen att använda olika metoder för att se vad som fungerar och utvecklar just de här eleverna. Läraren och jag kom överens om att vi får fungera som förebilder och modeller till hur reflektion kan se ut, då vissa elever inte alls har erfarenhet av detta. Därefter ska eleverna få träna sig i att sätta ord på sina reflektioner i grupp/par. Först därefter har de förutsättningar att själva formulera en reflektion i en egen loggbok. Efter dessa övningar får läraren och jag utvärdera vilka metoder som bäst får eleverna att reflektera. Eftersom programserien sträcker sig över 6 olika avsnitt/ämnen, kommer eleverna få möjlighet att upprepa arbetsordningen och känna igen vilka förväntningar som finns, på så sätt får de tid att utveckla sitt sätt att reflektera. Loggböckerna kan jag och läraren använda för att se om eleverna utvecklas. Detta hjälper oss även att i efterhand besvara hur vi kan hävda att eleverna har lärt, som är en del i aktionsforskningens olika steg (Wede, 2017).

För att eleverna ska vara motiverade till reflektion, vill jag så klart att ämnet ska engagera dem. Därför tänker jag utgå från de medier som de själva angett att de använder sig av, när jag ger exempel på mediers funktion och roll. Dessutom vill jag att de ska sikta på en slutprodukt som kräver att de själva bildar en åsikt kring hur man förhåller sig till media. De ska få göra en egen “guide” till elever i årskursen under, där de tipsar om vad just de tycker man ska tänka på när man rör sig i medievärlden. Här ska inte finnas några rätt och fel, utan de får välja ut vad de tycker är det viktigaste att tänka på. Detta ställer krav på eleven att själv ha reflekterat kring vilka konsekvenser ett visst handlande och förhållningssätt till media kan ge. I “guiden” kan finnas exempel på vad som kan gå fel när man tar del av media och tips på hur man kan gå tillväga istället, jag är öppen för hur den ska se ut tills eleverna fått säga sitt.

Källförteckning

Tryckta källor

Skolverket (2014). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Falun: Skolverket.

Statens medieråd (2017). Ungar & medier. https://statensmedierad.se/download/18.7b0391dc15c38ffbccd9a238/1496243409783/Ungar%20och%20medier%202017.pdf

Wilson, C., Grizzle, A., Tuazon, R. Akyempong, K., Cheung, C-K. (2011). Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen. Paris: Unesco.

Övriga källor

Bucht, C. Internetuppkopplad föreläsning Nordicom 2017-09-13. Borås Högskola.

Wede, C. 2017. Inspelad föreläsning Auktionsforskning. Borås Högskola.

URSkola. (2016). Lärlabbet. Digital didaktik. http://urskola.se/Produkter/192722-Larlabbet-Digital-didaktik Hämtad 2017-10-01

URSkola (2012). Är det sant?